Åtminstone inte i mitt fall ty i mitt fall, har jag nog aldrig känt mig 100 % medlem….
Den familj jag kom ifrån men ej växte upp hos…..där har jag ej lika god kontakt eller lika självklar status som familjemedlem som tex min syster har….
i min fosterfamilj, har ju ett fosterbarn inte alls dom rättigheter eller samma status som ett biologiskt barn har. Dessutom hade jag oturen att få en bra och trygg uppväxt i min fosterfamilj men dagen då min fostermamma dog…..försvann plötsligt kontakten med resten av min fosterfamilj…….har försökt nu i över ett års tid att få kontakt med min fosterpappa men han svarar aldrig då jag ringer eller hörs aldrig av på min födelsedag….
Något jag vill att man ska komma ihåg och tänka på när man planerar att ta sig an ett fosterbarn är att detta inte är ett 18 års projekt….åtminstone ej för barnet som blir ditt fosterbarn…..
Jag är ju självklart glad och tacksam att jag fått mycket bättre kontakt med min biologiska pappa och även fått kontakt med min släkt i italien men att så plötsligt få kontakten med sin fosterfamilj bruten……sådant känns……sådant gör mycket ont…..sådant känns så otroligt falskt…..man fick en bra och trygg barndom men plötsligt blir man avklippt då den närmaste personen från fosterfamiljen dör……all denna kärlek man trodde var äkta under uppväxten…..den känns plötsligt så meningslös och falsk……
Ett fosterbarn tyr ju sig gärna till den familjen denne växte upp hos även i vuxen ålder….
Snälla– alla ni som har planer på att ta er an ett fosterbarn, kom ihåg att detta inte är ett 18års projekt som avslutas så fort ungen flyttar ut eller då din partner som tog sig an fosterbarnet tillsammans med dig- plötsligt dör…
Att plötsligt få all kontakt bruten och aldrig mer få svar på brev eller då man ringer……detta gör otroligt ont…..tro mig……all den kärlek och trygghet man växte upp i under barndomen blir plötsligt så meningslös och falsk……man blir verkligen sårad och förvirrad……snälla ni , blivande fosterföräldrar- gör inte den tabben som min fosterfamilj gjorde……snälla–kom ihåg mina ord ty skriver detta av egen erfarenhet—- det är verkligen en mycket smärtsam och jobbig upplevelse att plötsligt ej längre accepteras……lova mig att komma ihåg dessa ord. MVH Lee
Bild 1= min fostermamma o jag 1992.
Bild 2= mina biologiska föräldrar o jag på min 15års dag.
Bild 3= dagen då tryggheten försvann till graven tillsammans med min fostermamma margaretha i oktober 2015
barasololee 